Kryptovalutors andel i investeringsportföljen: realism kontra optimal allokering

Huvudpunkter:

• Institutionell data talar för att inkludera krypto i portföljen, men med en måttlig vikt
• Den realistiska nuvarande allokeringen är 1–5 %, medan det matematiska optimumet ofta ligger i intervallet 2–6 %
• Kryptons diversifieringsnytta kan förbättra riskjusterad avkastning, men bara med disciplinerat ombalanserande
• Den största risken är inte längre att äga, utan även risken med nollallokering

Kryptovalutor, särskilt Bitcoin och andra större kryptotillgångar, har under de senaste åren vuxit fram som betydande digitala tillgångsslag. Investerare funderar i allt större utsträckning på hur krypto bör allokeras som en del av en diversifierad portfölj: hur mycket, varför och med vilken strategi?

Den här frågan är inte längre bara en spekulativ trend, utan allt fler institutionella aktörer granskar kryptons roll ur ett rationellt investeringsanalytiskt perspektiv. Exempelvis bygger aktörer som Morgan Stanley och BlackRock redan modellportföljer där krypto utgör en liten men medveten del av helheten. Data från förvaltare avslöjar en intressant klyfta mellan det investerare faktiskt gör (realism) och vad som vore matematiskt mest effektivt (optimal allokering).

För de flesta investerare är den ”optimala” andelen krypto, enligt forskningen, cirka 2–6 % av en diversifierad portfölj: den nivån förbättrar riskjusterad avkastning men håller den totala risken under kontroll.

I den här artikeln dyker vi ned i färska studier. Vi granskar kryptovalutors roll i en diversifierad portfölj ur två perspektiv: vad som faktiskt händer på marknaden och vad siffrorna säger om riskjusterad avkastning.

Vilken roll har kryptovalutor i portföljen?

Kryptovalutor har fångat investerares fantasi världen över, eftersom de rymmer möjligheten till exceptionellt hög avkastning, men också motsvarande volatilitet. Kryptomarknadens marknadsvärde har stigit till uppemot cirka 4 biljoner dollar, och de har också fått fäste i den politiska debatten i Washington. Samtidigt har krypto blivit brett tillgängligt för investerare genom kryptobaserade börshandlade produkter (ETP).

Innan vi ser på allokeringsfrågor i portföljer med flera tillgångsslag behöver vi avgöra var kryptovalutor hör hemma i tillgångsslagens taxonomi. Utifrån sina egenskaper har Morgan Stanleys Global Investment Committee klassificerat kryptovalutor som reala tillgångar eller alternativa investeringar, i nivå med råvaror, energiinfrastruktur och fastighetsinvesteringsfonder (REIT).

Precis som för guld påverkas deras värde ofta av breda ekonomiska faktorer, såsom inflationsförväntningar eller förändringar i penningpolitiken, samt av marknadstekniska faktorer som variationer i utbud och efterfrågan. Till skillnad från aktier eller räntor genererar krypto inga kassaflöden i form av utdelningar eller räntebetalningar, utan deras värde bygger på utbuds- och efterfrågedynamik samt makroekonomiska faktorer som räntenivå och likviditet.

Uppfattningarna om kryptovalutors plats i portföljen varierar. Investerare har typiskt sett förstått kryptovalutor på tre sätt.

• ”Digitalt guld”: En del investerare ser bitcoin (den största kryptovalutan sett till marknadsvärde) som ett slags ”digitalt guld”, tack vare dess begränsade utbud och möjliga skydd mot inflation.
• Störande teknik (disruptive technology): Ether (den näst största krypton sett till marknadsvärde) har jämförts med en teknologibolagsaktie och ses som teknologi och infrastruktur som möjliggör nya digitala applikationer och finansiella lösningar (t.ex. plattformar för smarta kontrakt).
• Diversifieringsnytta (diversifierare): En del investerare ser krypto som en diversifierare i portföljen, baserat på historiska avkastningar, volatilitet och korrelationer.

Den centrala utmaningen med krypto är deras exceptionellt höga prisrörelser. Enligt Morgan Stanleys analys har kryptovalutors årliga volatilitet legat runt 55 %, vilket är ungefär fyra gånger högre än S&P 500-indexet. Historiskt har kryptomarknaden sett värdefall på upp till 70 % under ett enskilt år, vilket gör dem till en investering som kräver hög riskaptit.

Nuläge och realism: krypto som del av den moderna portföljen

Fram till 2025 har kryptovalutor etablerat sig som ett ”alternativt investeringsobjekt” vid sidan av aktier och räntor. Nya översikter från stora förvaltare som Morgan Stanley och State Street visar att institutionellt kapital har börjat röra sig från försiktig bevakning mot konkreta positioner.

Risken med ”nollallokering”

Den största förändringen i synsättet är skiftet från att undvika risk till att förstå risk. Tidigare sågs risken enbart i att äga krypto. Nu talar förvaltare också om ”risken med nollallokering”. Eftersom digitala tillgångar historiskt har erbjudit låg korrelation mot traditionella marknader kan en total frånvaro i portföljen försämra portföljens långsiktiga avkastningspotential i förhållande till jämförelseindex och konkurrenter.

Vad är en realistisk nivå i dag?

Även om rubrikerna visar dramatiska siffror är verkligheten mer återhållsam. Undersökningar visar att majoriteten av stora investerare planerar att öka sin exponering mot digitala tillgångar: enligt State Streets globala studie 2025 hade över 50 % av institutionsinvesterarna fortfarande en kryptovikt under 1 %, men 60 % av de svarande avsåg att höja andelen kryptoinvesteringar över 2 % under det kommande året.

EY:s institutionsstudie visar att 38 % av institutionerna som har krypto ligger på en vikt om 1–5 %, medan 24 % av family offices överstiger 5 % i allokering. Professionella investerares genomsnittliga vikt ligger under 1 %, vilket understryker de stora aktörernas försiktighet.

Vart är riktningen på väg?

En stor del av institutionerna allokerar redan eller planerar att allokera till digitala tillgångsslag; över hälften uppger att de avser att höja vikten under kommande år och omkring 59 % siktar på över 5 % i vikt. Mot den bakgrunden är den ”realistiska” nulägesbilden fortfarande under 5 %, men den förväntade realismen på 3–7 års sikt är medelstora ensiffriga procenttal i en bred professionell investerarbas.

Förvaltarnas konservativa rekommendationer

Tabellen visar rekommendationerna från Morgan Stanleys Global Investment Committee (GIC) för maximal initial vikt i kryptovalutor i investeringsportföljer med flera tillgångsslag. Rekommendationerna varierar utifrån investerarens riskprofil så att portföljer med låg risk inte rekommenderas några investeringar i kryptovalutor alls, medan den tillåtna maxvikten gradvis ökar i portföljer med högre risk. Syftet med tabellen är att illustrera hur kryptovalutor ses som en kompletterande och riskfylld investering, vars andel i portföljen ska dimensioneras utifrån investerarens risktolerans och portföljens övergripande mål.

Rekommendationer för maximal initial vikt i kryptovalutor i investeringsportföljer med flera tillgångsslag

Källa: Morgan Stanley Wealth Management GIO

GIC rekommenderar att begränsa kryptovalutors vikt i portföljen till en relativt liten nivå och att öka den endast i takt med att investerarens risktolerans växer. Dessutom ses regelbunden ombalansering som ett centralt verktyg för att hantera den totala risken kopplad till kryptovalutor och förhindra att deras påverkan på portföljens risknivå blir oproportionerligt stor.

BlackRock, världens största kapitalförvaltare, rekommenderar ett ännu mer konservativt angreppssätt. Enligt BlackRock kan en Bitcoin-allokering på cirka 1–2 % av portföljen vara ett effektivt sätt att öka diversifieringen av avkastningen utan att portföljens totalrisk stiger för mycket jämfört med traditionella riskbidrag. Detta bygger på tanken att Bitcoins riskjusterade påverkan är jämförbar med enskilda stora aktievikter, såsom stora teknologibolags påverkan på portföljens risk.

BlackRock betonar också att krypto fortfarande är tillgångar med hög risk, vars betydelse kan förändras exempelvis i takt med att adoptionsgraden eller regleringsmiljön utvecklas. Därför är BlackRocks praktiska rekommendation till investerare en måttlig exponering som erkänner den möjliga avkastningspotentialen men inte äventyrar portföljens stabilitet i onödan. Det är också realistiskt att medge att digitala tillgångar kräver mer aktiv förvaltning. Marknadsöversikter 2025 betonar att ett rent ”köp och glöm” inte nödvändigtvis fungerar på samma sätt som i indexfonder, på grund av tillgångsslagets cyklikalitet.

Teoretiskt optimal allokering: vad säger data?

Om vi går från försiktighet till ren matematik berättar siffrorna en något djärvare historia. Inom investeringsforskning används ofta Sharpe-kvoten för att mäta portföljens effektivitet, det vill säga hur mycket avkastning som erhålls i förhållande till den risk som tas.

Kapitalförvaltaren VanEcks analys visade att den riskjusterade avkastningen i en traditionell 60/40-portfölj (aktier/räntor) förbättrades konsekvent när andelen kryptovalutor höjdes till 6 procent. I deras modell bestod detta av exakt 3 % Bitcoin och 3 % Ether. Enligt studien förbättrade denna allokering portföljens Sharpe-kvot betydligt utan att portföljens största nedgång (max drawdown) ökade oskäligt. Analysen visar hur en strategisk kryptovikt kan förbättra portföljens resultat och representerar en betydande utveckling i allokeringsstrategier.

Även Hashdex analys stöder detta, men något mer försiktigt. Enligt dem är 2–2,5 % en ”sweet spot” som tydligt förbättrar Sharpe-kvoten utan att portföljens volatilitet (värdesvängningar) ökar nämnvärt.

Det matematiska optimumet är alltså avsevärt högre än dagens realism. Varför? För att matematiken antar att investeraren agerar som en robot: köper mer när kurserna rasar och säljer när de stiger.

Varför ett så högt tal?

• Diversifieringsnytta: Även om krypto är volatila rör de sig inte alltid i takt med S&P 500-indexet eller statsobligationer.
•  Avkastningspotential: Historiskt har kryptovalutors uppgångsperioder varit så kraftfulla att de har dragit upp hela portföljens avkastning, även när övriga marknaden har gått trögt.

Teorins baksida: tolerans för volatilitet / påverkan på investeringsportföljen

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan matematiskt optimum och psykologiskt optimum. Även om en allokering på 6 % ser bäst ut i Excel innebär det i praktiken en kraftig ökning av portföljens värdesvängningar.

Enligt studier innebar enbart en kryptovikt på 6 % i en tillväxtinriktad portfölj att portföljens volatilitet nästan fördubblades. I vissa scenarier växte kryptoinvesteringens värde snabbt och översteg sin målvikt, vilket gjorde portföljen ännu mer sårbar för förluster vid kraftiga kursfall.

Detta understryker betydelsen av disciplinerat ombalanserande (balansering av portföljen) så att kryptoinvesteringen hålls inom den eftersträvade storleksordningen. Om målet till exempel är 4 % och kurserna stiger kraftigt måste investeraren sälja innehav för att återgå till målvikt. Utan disciplinerat ombalanserande blir den ”optimala” portföljen snabbt en okontrollerad riskkoncentration.

Sammanfattning: hur bygger man en hållbar strategi?

I slutet av 2025 befinner vi oss i en situation där data talar för att inkludera kryptovalutor i investeringsportföljen, men nivåerna kräver eftertanke.

• Konservativt angreppssätt (1–2 %): Passar investeraren som vill skydda sig mot ”risken med nollallokering” och förstår teknikens potential, men vill minimera värdesvängningar. Detta ligger i linje med rekommendationerna från stora förvaltare.
• Tillväxtinriktat/optimalt angreppssätt (3–6 %): Bygger på historiska data om att maximera riskjusterad avkastning. Kräver stark mage och disciplinerat ombalanserande med regelbundna intervall.

Oavsett vilket du väljer är det centrala att förstå att kryptoallokering inte längre är ett binärt ”ja/nej”-val, utan en fråga om rätt dimensionering i förhållande till dina mål.

Den här artikeln bygger på marknadsöversikter och forskningsdata från 2025, bland annat från Morgan Stanley, State Street, EY, BlackRock, Hashdex och VanEck.